Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Nya pengar behövs - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran: Utvecklingsfinansieringen (2.2013)

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Nya pengar behövs

Mitt i den ekonomiska krisen grubblar världens länder febrilt på hur man i fortsättningen ska trygga finansieringen av utvecklingssamarbetet och utvecklingsländernas klimatfinansiering. Förslagen är många; allt från flygavgifter till utsläppsauktioner.

Rokotus Sudanissa. Kuva: Albert González Farran/UNAMID Photo/Flickr, CC BY-NC-ND 2.0Biståndspengar behövs fortfarande. Till exempel barndödligheten är fortsättningsvis för hög. Här vaccineras ett barn i Sudan. Foto: Albert González Farran/UNAMID Photo/Flickr, CC BY-NC-ND 2.0

År 2006 började man i Frankrike ta en extra avgift på 1–40 dollar för varje flygbiljett som såldes, tanken var att samla pengar åt organisationen UNITAID som skulle använda dem till att bekämpa hiv, malaria och tuberkulos.

För närvarande tar också Chile, Madagaskar, Niger med flera flygbiljettskatt, och i slutet av år 2011 hade man fått ihop närmare 800 miljoner euro som över 90 länder fick ta del av.

Flygbiljettskatten är ett exempel på så kallade innovativa sätt att finansiera utvecklingssamarbete.

På senare år har industriländerna allt ivrigare försökt ta fram liknande finansieringsmetoder, eftersom de har börjat inse att utvecklingssamarbete som enbart finansieras ur statsbudgetar inte är tillräckligt för att eliminera fattigdomen och uppnå FN:s millenniemål.

I bakgrunden ekonomisk kris och klimatförändring

Förutom det traditionella utvecklingssamarbetet behövs nya pengar också av den orsaken att världen genomlever en ekonomisk kris på samma gång som energikris och livsmedelskris pågår.

År 2011 skar de rika länderna ner sitt bistånd för första gången på åratal, trots att de hade lovat att höja det till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten.

Samma utveckling fortsatte år 2012 då biståndet föll med fyra procent jämfört med året innan.

Dessutom skulle utvecklingen behöva extra mycket pengar nu eftersom de rika länderna vid klimatmötet i Köpenhamn lovade att betala klimatpengar till utvecklingsländerna, vilket innebär tiotals miljarder euro varje år.

Pengarna ska användas till förebyggande av och anpassning till klimatförändringen, som man inte får finansiera med redan anslagna utvecklingssamarbetsmedel.

Utsläppshandel lösningen?

Innovativ utvecklingsfinansiering dryftas av bland andra en internationell grupp som består av 63 länder, organisationer och finansieringsinstanser. För tillfället är det Finland som är ordförandeland.

Bland de innovativa finansieringsmetoder som har föreslagits finns utsläppsauktioner och finansmarknadsskatt.

Enligt varierande rapporter skulle exempelvis en finansmarknadsskatt på 0,05 procent som uppbärs av värdepappers-, valuta- och derivathandel inbringa miljarder euro globalt varje år.

En av de nyaste finansieringsmetoderna är att auktionera ut utsläppsrätter. Utlsäppsauktionerna började förekomma inom EU-området kring skiftet mellan 2012 och 2013.

Taifuuni Helen Filippiineillä vuonna 2012. Kuva: Roberto Verzo/Flickr, CC BY 2.0Utvecklingsländerna behöver mera biståndspengar bland annat på grund av klimatförändringen. Tyfonen Helen drabbade Filippinerna år 2012. Foto: Roberto Verzo/Flickr, CC BY 2.0

De går ut på att industrianläggningar, flygbolag och kraftverk ges en viss mängd rättigheter att producera växthusgasutsläpp, men andra delar av rättigheterna är de tvungna att köpa. De kan också köpa och sälja varandras utsläppsrättigheter.

Till exempel i Finland har regeringen lovat att intäkterna från utsläppsauktionerna uttryckligen ska användas till utvecklingssamarbete och klimatsäkringsåtgärder. På så sätt kan man täppa till luckorna i utvecklingssamarbetsbudgeten och få ihop klimatpengar.

Men osäkerheten är ett problem. Finland har blivit lovat endast cirka 75 miljoner euro per år i utsläppshandelsinkomster, fast man hade hoppats på hundratals miljoner euro. Orsaken är det stora utbudet på utsläppsrättigheter och det låga priset.

I praktiken är inte de innovativa finansieringsmekanismerna heller någon patentlösning – traditionellt utvecklingsbistånd behovs fortsättningsvis vid sidan av de nya finansieringsmetoderna.

Innovativa pengar ska ändå inte undervärderas: enligt vissa uppskattningar har man med idéer som flygavgiften samlat ihop nästan sex miljarder dollar sedan år 2006, vilket motsvarar cirka 4,7 miljarder euro.

Teija Laakso/maailma.net

Skriv ut Dela
© Ulkoasiainministeriö 2006 | Tietoa palvelusta | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi