Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Bistånd inte enda penningflödet - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran: Utvecklingsfinansieringen (2.2013)

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Bistånd inte enda penningflödet

Utvecklingsländerna får idag mera pengar av migrantarbetare i utlandet än från utvecklingssamarbetet. Enligt Kent Wilska som är handelsråd vid utrikesministeriet är biståndets tid ändå inte förbi.

Meksikolaissiirtolainen Yhdysvalloissa. Kuva: Laura Elizabeth Pohl/Bread for the World/Flickr, CC BY-NC 2.0De pengar som migrantarbetare skickar hem utgör redan en större summa än biståndet. Mexikanska migranter skickar hem pengar när de arbetar i USA. Foto: Laura Elizabeth Pohl/Bread for the World/Flickr, CC BY-NC 2.0

De rika länderna gav ifjol närmare 126 miljarder dollar i bistånd till fattiga länder. Det motsvarar cirka 98 miljarder euro. På grund av den ekonomiska krisen har summan skurits ner under de senaste åren, men den är ändå dubbelt så stor som den var år 1990.

Även om utvecklingsstödet har ökat i omfång har dess relativa betydelse minskat. Exempelvis har biståndets andel av utvecklingsländernas budget krympt, berättar utrikesministeriets handelsråd Kent Wilska.

Orsaken är att de övriga penningströmmarna har ökat på senare år. Ännu för ett par decennier sedan var det industriländerna som hade kontrollen över världshandeln, och största delen av investeringarna gjordes också i industriländerna.

Idag utgör utvecklingsländernas andel av världsexporten cirka 41 procent, och penningflödena från de direkta investeringarna har ökat under de senaste årtiondena.

Utvecklingsländernas ekonomier växer snabbare än industriländernas, och enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP:s bedömning kommer tre ledande utvecklingsekonomier; Kina, Indien och Brasilien, redan år 2020 att tillsammans producera mera än USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada sammantagna.

”Den största orsaken till utvecklingsländernas uppgång är östra Asiens och Kinas betydelse: de har lyckats skapa konkurrenskraftig produktion och locka till sig mera investeringar. De drar med sig andra utvecklingsländer”, beskriver Wilska.

Enligt honom är den ökade efterfrågan på råvaror och deras stigande priser andra viktiga orsaker till utvecklingsländernas uppgång.

Penningförsändelsernas betydelse ökar

Beroende på utvecklingsländernas ekonomiska utveckling har penningströmmarna till dem förändrats i hög grad under de senaste decennierna. Av FN:s handels- och utvecklingskonferens UNCTAD:s statistik kan man till exempel se att biståndet år 1990 utgjorde ett klart större penningflöde för utvecklingsländerna än investeringarna, eller de pengar som migranter utomlands skickade till hemlandet.

År 2010 hade biståndet fördubblats men migranternas penningförsändelser hade blivit 9 gånger större, och de direkta investeringarna nästan 18 gånger större.

Enligt Världsbanken skickade migranter hem över 400 miljarder dollar, med andra ord över 300 miljarder euro. Det är mer än tre gånger så mycket pengar som biståndet utgör.

Investeringarna och penningförsändelserna gör också nytta på andra sätt än biståndet.

”Om ett företag etablerar sig i ett utvecklingsland kan det skapa arbetsplatser. Med biståndspengar skapas sällan företag”, förklarar Wilska.

I bästa fall används migranternas pengar till att mottagarna grundar egna företag och kan ta sig ur fattigdomen.

Har biståndet någon betydelse?

Om biståndet alltså är en relativt liten penningström, har det då alls någon effekt? Enligt Wilska har det. Han påpekar att man inte enbart ska stirra på siffror när man synar biståndets inverkan.

Avunjakoa Kongossa. Kuva: Julien Harneis/Flickr, CC BY-SA-2.0Bistånd behovs fortsättningsvis, särskilt i de fattigaste länderna. Här delas förnödenheter ut i Kongo. Foto: Julien Harneis/Flickr, CC BY-SA-2.0

Exempelvis får utvecklingsländernas företag ofta skattelättnader, och statens budget blir inte nödvändigtvis större trots att pengaströmmarna till landet växer. Då blir inte finansieringen av hälsovård, utbildning med mera heller bättre.

”Till exempel har man hittat olja och gas i Tanzania och Moçambique, och man förutspår att biståndets betydelse där kommer att minska mycket fort. Men om dessa medel inte kan beskattas förändras inte nödvändigtvis situationen”, konstaterar Wilska.

Enligt honom är biståndets största poäng att det påskyndar utvecklingen och fungerar som stöd för de människor som inte får ta del av andra penningströmmar eller den nytta de för med sig.

Och för de allra minst utvecklade länderna är biståndet fortfarande det viktigaste penningflödet, även om det finns mera välmående utvecklingsländer som får större summor från andra håll.

Teija Laakso/maailma.net

Skriv ut Dela
© Ulkoasiainministeriö 2006 | Tietoa palvelusta | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi