Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Flyktingar i tredje generationen - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 15.10.2009

Flyktingar i tredje generationen

De palestinska flyktingar som bor i Libanon har ursprungligen lämnat sitt hemland för årtionden sedan. Rätten att återvända till hemtrakterna hör till de största tvistefrågorna i förhandlingarna mellan Israel och palestinierna. Ingendera parten är redo att ge efter, så flyktingskapet fortsätter. Det är allt svårare för palestinierna att bo i Libanon för deras rättigheter blir allt färre.

Det finns nästan 250 000 registrerade palestinska flyktingar i tolv flyktingläger i Libanon, enligt UNRWA, FN:s hjälporgan för Palestinaflyktingar i Mellanöstern. Invånarantalet i Libanon är strax över fyra miljoner, så flyktingarna utgör en betydande minoritet i landet. 

Det finns nästan 250 000 registrerade palestinska flyktingar i Libanon. Foto: Laura TuominenDet finns nästan 250 000 registrerade palestinska flyktingar i Libanon. Foto: Laura Tuominen

Flyktingarna lämnade sina hem år 1948 då staten Israel grundades och utkämpade ett kort självständighetskrig mot de omgivande arabstaterna. Uppskattningsvis 750 000 palestinier lämnade sina hem på grund av kriget. Palestinierna kallar den här massflykten för al-Nakba, katastrofen.

Hundratusen palestinier från Galiléen och de norra delarna av Palestina flydde till Libanon, där de och deras ättlingar utgör landets nuvarande palestinska befolkning. Betydande mängder av palestinska flyktingar bor också i Syrien och Jordanien. Kriget år 1967 mellan Israel och arabstaterna skapade ännu fler flyktingar då ytterligare 300 000 personer flydde till grannländerna. För nuvarande uppgår flyktingarnas och deras ättlingars antal enligt FN:s beräkningar till över fyra miljoner.

De palestinska flyktingarna i Libanon har blivit en spelknapp i den utdragna och komplicerade konflikten i Mellanöstern. De palestinska ledarna kräver i fredsförhandlingarna att alla flyktingar ska ha rätt att återvända till sina hemtrakter. Libanons ledning igen vägrar ge palestinierna alla medborgerliga, eller ens mänskliga rättigheter. Fattigdomen i lägren och den bittra atmosfären verkar som grogrund för fanatiska rörelser, vilket igen gör lägren till måltavlor för den israeliska arméns räder.

Fortsatt spänt efter inbördeskriget

I Libanons långa och blodiga inbördeskrig spelade palestinierna också en roll. Gerillagrupper som bildats i flyktinglägren gjorde under 1970-talet konstant räder mot Israel och blandades också in i Libanons spända inrikespolitiska läge och i inbördeskriget som bröt ut 1975. Israels motstötar var kraftiga och till slut ockuperade landet hela södra Libanon 1982. Under Israels invasion skedde de beryktade massakrerna i flyktinglägren Sabra och Shatila, där kristna libanesiska paramilitära grupper dödades tusentals palestinska civila i Beirut med Israels välsignelse.

Det blodiga inbördeskriget i Libanon slutade med ett fredsavtal 1990. Landets politiska situation är ändå fortfarande spänd och yttre makternas påtryckning på landet stark. Grannlandet Syrien drog bort sina trupper från Libanon först 2005, efter att mordet på Libanons förre premiärminister Rafik Hariri ledde till enorma antisyriska demonstrationer - även kallade cederrevolutionen. Syrien har traditionellt varit starkt inlandet i den libanesiska politiken och landet misstänks också för inblandning i mordet på Hariri. Det södra grannlandet Israel drog bort sina trupper från södra Libanon 2000, men anföll Libanon senast sommaren 2006 - då med målet att utplåna islamistiska Hizbollahs krigare.

Flyktninglägret i Libanon. Foto: Laura TuominenFlyktninglägret i Libanon. Foto: Laura Tuominen

Libanons speciella politiska system är baserat på ett avtal som slöts då landet blev självständigt och som försöker garantera landets alla 18 religioner en representation i administrationen. Enligt avtalet hör platsen som Libanons president till de kristna, premiärministern är sunnimuslim, parlamentets talman shiamuslim och så vidare. Parlamentsmandaten delas mellan muslimerna och de kristna.

Representationen sker fortfarande på basis av hur de olika religiösa grupperingarna var fördelade i folkräkningen 1932. En ny folkräkning skulle ändra förhållandena - sannolikt till förmån för muslimerna - men i den sköra balansen efter inbördeskriget har man inte velat göra en ny folkräkning och genom det en ny maktfördelning.

Palestinierna utestängda från samhället

De palestinska flyktingarna har i fredstid tilldelats en roll som åskådare i Libanon. Man vill inte tilldela dem medborgarskap eller en plats i landets samhälleliga liv, för de främst muslimska palestinierna skulle trassla till balansgången mellan de kristna och muslimerna.

Å andra sidan anser också palestinierna själva att deras mål är att återvända till de hemtrakter de lämnade för över sextio år sedan. Att bevilja medborgerskap åt flyktingarna skulle ses som en eftergift åt Israel, som inte går med på att diskutera om flyktingarna kunde återvända.

Förutom att de palestinska flyktingarna saknar medborgerliga rättigheter saknar de också många andra rättigheter, som att utöva över sjuttio yrken. En några år gammal lag har också berövat palestinierna i Libanon rätten att köpa ett hus eller land eller ens ärva sådana. Palestinierna har inga försvarare i Libanons politiska fält - till och med den extremistiska rörelsen Hizbollah, som har 13 mandat i parlamentet, röstade med de andra för att minska palestiniernas rättigheter.

Palestiniernas svaga ställning har lett till våldsamma utbrott också under de senaste åren. Till exempel krossade Libanons armé 2007 blodigt extremiströrelsen Fatah al-Islam och bombade samtidigt flyktinglägret Nahr el-Bared i norra Libanon till marken.

Många palestinier har i all tysthet lämnat Libanon. Uppskattningsvis över 100 000 palestinier har under de senaste decennierna lämnat Libanon för länder där möjligheterna att leva och arbeta är bättre. Förutom grannländerna är populära mål också Europa och länderna vid Persiska viken.

Perttu Iso-Markku, maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 15.10.2009


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi