Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Kvinnorna lyfter Liberia på fötter - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 23.7.2009

Kvinnorna lyfter Liberia på fötter

I Liberia, som leds av Afrikas första kvinnliga president, har kvinnorna tagit plats i regeringen och deltar i beslutsfattandet i byarna. Det lyft som president Ellen Johnson Sirleaf åstadkommit syns också i kvinnostyrda organisationer runtom i landet.  

Tonia Clinton och dotter. Foto: Outi Einola-HeadTonia Clintons dröm är att öppna en butik i Monrovia. Foto: Outi Einola-Head

Liberia saknar bästa broder-nätverken. Däremot samlades i landet i mars ett internationellt kvinnonätverk, genom vilket kvinnor kan dela med sig av sina erfarenheter och sitt kunnande. Den internationella konferensen, som främjade kvinnligt ledarskap, gav rejält med extra energi också för de liberiska kvinnornas verksamhet.

"Det här evenemanget ger krafter åt alla Liberias kvinnor, men speciellt viktigt är det för kvinnorna på landsbygden. Samtidigt kan vi visa åt resten av världen att kvinnorna är starkt med och utvecklat Liberia", sade president Johnson Sirleaf när hon talade till konferensens deltagare.

Inbördeskriget åren 1989-2003 ödelade Liberia och krigets inverkningar syns fortfarande på många sätt. Kvinnorna håller under konflikttiderna samhället i gång och håller liv i ekonomin genom sina små företag. Fortfarande grundar sig omkring 60 procent av Liberias ekonomi på informell torghandel, som drivs av kvinnor.

Kriget ledde till att många ungas utbildning avbröts, och en stor del av de vuxna är kan varken läsa eller skriva. Bristerna försöker man reparera genom läskunnighetsprogram för de vuxna. Sådana stöds bland annat av Finlands Flyktinghjälp.

Man räknar med att hela 70 procent av kvinnorna kan ha råkat ut för sexuellt våld under kriget. Tiotusentals forna barnsoldater och sexslavar måste nu återanpassas till samhället.

Odlingskunskapen har glömts bort

Området Mambahn-Kaban, som hör till Liberias fattigaste, ligger nära huvudstaden Monrovia. Många av områdets invånare flydde under kriget, och odlingskunskaperna har glömts bort. I ett land där allting växer snabbt har ogräset tagit över de övergivna fälten. Liberia har ändå bra vattenreserver och i Monrovia regnar det oftare än någon annan av Afrikas städer.

Liberia

  • Yta: 111 370 km2

  • Befolkning: 3,9 miljoonaa

  • Bruttonationalinkomst (BNI) per invånare: 150 USD (2007)

  • Förväntad livslängd vid födseln: 45,1 år (2006)

  • Barn som påbörjar grundskolan: 66 % av den totala befolkningen i grundskoleåldern (2005)

 

I ett projekt som Finlands Flyktinghjälp började och som Kyrkans Utlandshjälp fortsätter är målet att minska fattigdomen genom att utveckla lantbruket till en mer produktiv näring. Det här försöker man uppnå genom att producera mer förädlade produkter för de lokala marknaderna, för att på så sätt få mera inkomster. Projektet förverkligas tillsammans med den lokala organisationen PNO (Project New Outlook).

"Vi utvecklar lantbruket genom att ta i bruk bättre odlingsmetoder och nya odlingsväxter, speciellt kassava. Riset är Liberias viktigaste odlingsväxt, men bara hälften av den rismängd som behövs kan produceras här. Resten importeras bland annat från Kina och Indien. Köpt ris är dyrt och har på den senaste tiden blivit ännu dyrare", berättar Beatrice Togba som jobbar med projektet.

Till Liberia importeras också ägg från Indien och lök från Belgien, även om jordmånen är fruktbar och man årligen kan få upp till tre skördar.

Tonia Clinton jobbar för att få ett större grönsaksland för att få fler grönsaker att sälja och kunna lägga undan mer sparpengar.

"Min dröm är att öppna en butik i Monrovia och därför sparar jag pengar. Jag vill att mina två flickor ska gå i skola i Monrovia, för jag vet att utbildning ger kvinnor en väg till ett lättare liv och en möjlighet att påverka hur saker sköts i vårt land. Vår president är ett utomordentligt exempel för oss alla. Jag skulle också vilja bygga ett bättre hus för min familj. Nu behöver jag mer arbetskraft på mitt fält, för det är ett långsamt och tungt jobb att röja en åker."

Annie Dylan odlar kassava i byn Zeewhor. Hon visar det område hon röjt i den kruttorra skogen och där hon tänker börja odla ris.

Träkolsförbränningen förstör skogarna

Inne i byn Zeewhor ligger högar av färdigbränt träkol övertäckta med löv och väntar på transport till marknaderna. Det är träkolet som är den viktigaste inkomstkällan i byn. Kolet bränns av två träslag och områdets skogar har försvunnit snabbt. Träkolet är inte en hållbar inkomstkälla, och därför försöker man hitta andra inkomstkällor för invånarna genom odling av majs och grönsaker. 

Annie Dylan tänker odla ris. Foto: Outi Einola-HeadAnnie Dylan tänker odla ris. Foto: Outi Einola-Head

Att producera träkol är tungt och kräver mycket arbete och tid. Enligt Beatrice Togba behövde man inte länge locka byborna med andra inkomstkällor för att få dem övertygade.

"Kvinnorna ansvarar för lantbruket, röjer marken, sår och skördar. Vi gör mycket upplysningsarbete. Vi har till exempel lärt ut hur man sköter höns, för att få också ägg till försäljning."

47-åriga Bendu Johnson, som varken kan läsa eller skriva, leder sammanlagt fyra olika klaners kvinnor.

"Vi tillverkar korgar och fiskar med dem. De grönsaker vi odlat bär vi till närmarknaderna för att sälja. Jag kan varken läsa eller skriva för det fanns tidigare inga skolor i våra byar. Vi anser att utbildning är viktigt och därför är det också fint att vi har en fungerande skola i byn. Nu behöver vi framförallt redskap och andra tillbehör för att förbättra våra odlingsmetoder. Regeringen har skapat enhet i landet och hämtat fred också till det här området", glädjer sig Johnson.

Av de finländska organisationerna verkar Kyrkans Utlandshjälp, Finlands Flyktinghjälp, Finlands Röda Kors, Crisis Management Initiative och fackföreningarnas solidaritetscentral SASK i Liberia. De får stöd från utrikesministeriets anslag för medborgaroganisationernas utvecklingssamarbete.

Outi Einola-Head

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 23.7.2009


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi