Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

EU och Kuba söker gemensam melodi - Utrikesministeriet: Global.finland: Länder: Nyheter A-Ö

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna
Nyheter, 1.6.2009

EU och Kuba söker gemensam melodi

På Kuba kunde utvecklingssamarbetets nya metoder fungera bättre än i många andra länder. De politiska oenigheterna lägger ändå hinder i vägen för större projekt.

Kulturen är för tillfället den viktigaste delen i många EU-länders bistånd. Gamla staden i Havanna. Foto: Kimmo LehtonenKulturen är för tillfället den viktigaste delen i många EU-länders bistånd. Gamla staden i Havanna. Foto: Kimmo Lehtonen
EU:s och Kubas relationer avbröts år 2003 när östatens myndigheter grep tiotals oliktänkare och journalister och avrättade tre personer som kapat fartyg. Samtidigt med de diplomatiska relationerna lades också utvecklingssamarbetsprojekten på is.

Nu har man i ett år försökt värma relationerna på ett effektivt sätt. Fart på utvecklingen har det blivit tack varen den regim som leds av Raúl Castro, som blev president i fjol, och som väntas bidra med en politisk öppenhet. Den intensiva politiska dialogen för att normalisera relationerna har varit i gång sedan juni i fjol då EU avlägsnade de diplomatiska sanktioner som riktats mot östaten. I oktober undertecknade utvecklingskommissionär Louis Michel ett gemensamt uttalande med kubanerna, enligt vilka det finns förutsättningar för att återuppta utvecklingssamarbetet. Senast för ett par veckor sedan förhandlade Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez om saken i Bryssel. 

Trots att det skett ett närmande enligt uttalandena så finns det fortfarande många saker som stör relationerna. Enligt Tjeckiens utrikesminister Jan Kohout, som ledde samtalen för EU:s del, var åsikterna om till exempel klimatförändringen och FN-reformerna samstämmiga, men inte åsikterna om de mänskliga rättigheter. Den kubanska parten förnekar kategoriskt att det skulle finnas politiska fångar på ön.

Hjälpen duger, men utan villkor

I juni diskuterar EU:s ministerråd på nytt om läget i Kuba-relationerna. Den nuvarande situationen delar EU-länderna där särskilt Storbritannien, Tjeckien, Polen och Sverige mest högljutt har krävt bevis av Kuba att de politiska och medborgerliga rättigheterna garanteras för att samarbetet ska fördjupas. Spanien har hittills varit högljuddast i det andra lägret som vill ha mera samarbete med Kuba.

I Havanna pågår det som bäst en sorts smekmånad enligt utvecklingssamarbetsrådet Predrag Avramovic på EU-kommissionens kontor i Havanna.

Avramovic tror att sanktionerna knappast mera återupprättas, antingen Kubas regering ändrar attityd till EU:s människorättskrav eller inte. Mer än så vill han inte gissa vad EU:s ministerråds beslut och kompromiss kommer att innehålla, utan talar hellre om att verka i det nuvarande läget på Kuba.

"När man jobbar med kubanerna måste man vara väldigt pragmatisk. Det finns saker som kubanerna inte nödvändigtvis godkänner, men kan tolerera", säger han. Frågan för tillfället handlar framför allt om vilken typ av samarbete det gäller.

EU förverkligar för tillfället utvecklingssamarbete för sammanlagt 40 miljoner euro årligen på tre fronter: orkanåteruppbyggnad, miljö- och kulturprojekt. Kulturen är för tillfället den viktigaste delen i många EU-länders bilaterala utvecklingssamarbete med Kuba. Hit hör till exempel Spanien, Italien och Frankrike.

Kubanerna är enligt Avramovic speciellt allergiska mot att någon försöker pressa dem att förändra sin politik. Till exempel jämlikhet mellan raserna eller hälsovårdsfrågor kan finnas på utvecklingssamarbetets agenda, men politiska teman som gäller det kubanska systemet och dess funktion kan inte finnas.

"De vill inte att någon bestämmer över dem. För tillfället måste utvecklingssamarbetet i Kuba ske helt utan villkor, annars fungerar det inte." Enligt Avramovics tolkning handlar det inte nödvändigtvis om socialismen, utan mer om kubanernas nationalism.

Man får en uppfattning om attityden redan på vägen till EU-kontoret: "Vi är inte någons koloni", deklarerar en väggmålning.

Det skulle finnas kapacitet

I Kubas lagstiftning finns det strikt definierade villkor enligt vilka organisationer får ta emot utländsk hjälp. Allt bistånd som kommer till Kuba är kontrollerat, kommer det varifrån som helst och riktas vart som helst.

För tillfället förhåller man sig mer positivt till kyrkans biståndsverksamhet än till medborgarorganisationernas projekt. De anses av sin natur vara mer kritiska mot den centrala administrationen.

Enligt Avramovic kanaliseras utvecklingssamarbetet i Kuba på traditionellt vis genom nationella, statsledda medborgarorganisationer eller som multilateral hjälp genom internationella organisationer som FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Nationella organisationer eller de lokala myndigheterna fattar inga självständiga beslut i fråga om hjälpen, utan samarbetsprojekten sköts av den centrala administrationen. Spelreglerna och verksamhetsreglerna fås uppifrån.

I Kuba finns det alltså inte inom synhåll några möjligheter att inleda utvecklingssamarbete inom områden som decentralisering av administrationen, demokratiutveckling eller anti-korruption. De är ju centrala områden i de flesta EU-ländernas och också Finlands nuvarande utvecklingssamarbete.

Man kan vara av vilken åsikt som helst om den kubanska administrationens verksamhetsmekanismer och kriterier, men Avramovic säger att han ändå har märkt att man på ön förhåller sig seriöst till projekten på alla nivåer av administrationen. Enligt honom förekommer inte heller korruption i stor skala.

Kuba har också en hög utbildningsnivå som har skapat en enorm expertreserv, som skulle ha förutsättningarna för att förverkliga utvecklingssamarbetsprojekt.

Då det gäller att förverkliga utvecklingssamarbetet är situationen i Kuba alltså åtminstone tills vidare aningen ambivalent. Eftersom det saknas ett avtal om utvecklingssamarbetet mellan EU och Kuba, eftersom ett sådant innehåller politiska villkor, så sköts biståndet på traditionellt sätt. Nya verksamhetsformer som budgetstöd eller sektorstöd kunde ändå vara mycket effektivare.

Genom dem kunde man på östaten få till stånd betydligt bättre resultat än i många andra länder, där speciellt den politiska korruptionen, expertisen och institutionernas svaga nivå har lett till att resultaten från de utvecklingssamarbetsinvesteringarna, som i åratal har pumpats in i länderna, har förblivit obefintliga. 

Text och bild: Kimmo Lehtonen

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 1.6.2009


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi