Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Kampen om kontroll över vattentillgångar leder till konflikter - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran:

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Kampen om kontroll över vattentillgångar leder till konflikter

När de rena vattenkällorna avtar skärps konkurrensen om vattenresurserna. Vattenägande blir ett redskap för kontroll och makt. Om tjugo år kommer uppskattningsvis två tredjedelar av jordklotets befolkning att leva i länder som lider av måttlig eller allvarlig vattenbrist. Den hårda konkurrensen kan allt oftare att leda till våldsamma konflikter om läget inte förebyggs med hjälp av globalt samarbete. Relationerna mellan stater blir ofrånkomligt spända om den stat som är belägen vid flodens nedre lopp får allt mindre sötvatten på grund av dammprojekt vid flodens övre lopp.

Vattnet har varit orsak till eller redskap för konflikter under mänsklighetens hela historia. T.ex. under kriget vid Persiska viken år 1991 skadade de allierade Bagdads vattenledningsnät och stoppade reningsverken i hela landet, vilket medförde att barndödligheten i Irak fördubblades. Två år senare förgiftade Saddam Hussein vattnet och förhindrade vattentillförseln i landets södra delar för att kväsa oppositionen. Förstörandet av vattenkällorna har fortsatt efter USA:s ockupation av Irak år 2003. Konflikten om vattenresurskontrollen vid floden Zambezi/Chobe mellan Namibia, Botswana och Zambia har i sin tur framskridit till domstol.

Lokala konflikter som berott på vattenbrist har förekommit bl.a. i Angola, Somalia, Makedonien, Kina, Pakistan och Indien. Exempelvis dödades åtminstone 50 människor i Somalia år 2004 och många skadades då en tudelad klan drabbade samman om rättigheterna till betesmarker och brunnar. År 1998 stred regeringens trupper och rebellgruppen UNITA i Angola om kontrollen av Govedammen vid Kunenefloden. På den kinesiska landsbygden i länet Henan kämpade jordbrukarna om de knappa vattenreserverna år 1999 försedda med bomber och tunga vapen. Nästan 100 bybor dog i striderna och materialförlusterna uppgick till en miljon dollar. Det är inte alltid som man slåss om vattenkontroll med vapen. Med pengar är det lätt att köpa vatten och rätten att använda det. I El Alto i Bolivien har invånarna demonstrerat mot privatiseringen av vatten- och avloppsservicen som har gjort att ungefär 80 000 familjer saknar vatten enligt demonstranterna. Många av invånarna måste klara sig på 40 cent per dag och att dra vatten- och avloppsledningar kostar dem nu en summa som motsvarar två års matkostnader. Boliviens regering önskar att företaget Aguas del Illimani, som ägs av franska Suez Lyonnaise de Eaux, småningom ska avstå från vatten- och avloppsservicen, men företaget håller fast vid sitt verksamhetstillstånd.

Världsbanken har understött privatiseringen av fattiga städers vattenservice, också Aguas del Illimani. För att lösa konflikten föreslås att samhället deltar i vattenservicen och att företagen deltar i kostnaderna t.ex. genom att betala högre royaltyer eller ersättningar till staten Bolivia. FN:s generalsekreterare Kofi Annan har upprepade gånger påpekat att vattenproblem inte behöver medföra konflikter utan att de kan leda till samarbete. Två tredjedelar av världens stora floder rinner genom många länder och fler än 300 floder sträcker sig över statsgränser. De som har erfarenhet av konstbevattning eller hur flodområden ska skötas skulle kunna dela med sig av kunskap och teknologi till dem som behöver det. Internationella och mångvetenskapliga forskargrupper samarbetar också då de undersöker hot som riktas mot vattenresurser, och för att effektivisera användningen av vatten i jordbruket. T.ex. organisationen Green Cross, som grundades av det forna Sovjetunionens president Mikhail Gorbatjov, försöker förebygga vattenrelaterade konflikter genom att främja information, deltagande beslutsfattande och regionalt samarbete i konfliktriskområden. Under arbete är för närvarande en plan som gäller vattennöden i Mellanöstern, och förlikningsverksamhet i dammkonflikten mellan Argentina och Paraguay.

 

Tekstit: Heta Muurinen

Skriv ut Dela

Uppdaterat 5.2.2007


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi