Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Kriget kör över utbildningen - Utrikesministeriet: Global.finland: Global fostran: Utbildning för alla (3.2011)

Utrikesministeriets utvecklingskommunikation, e-post: VIE-30@formin.fi. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
reuna

Kriget kör över utbildningen

Konflikter på olika håll i världen gör att miljoner barn i grundskoleåldern inte har en möjlighet att gå i skola. På de palestinska områdena, där konflikten pågått i årtionden, uppskattar man skolgång nästan lika mycket som i Finland.

Omkring 280 skolor fick skador på grund av Israels krigsoperationer mot Gaza 2008-2009. På bilden ett utbildnings- och återhämtningscenter på sjukhuset. (Bild: CODEPINK: Women For Peace, Flickr.com, cc 2.0) Omkring 280 skolor fick skador på grund av Israels krigsoperationer mot Gaza 2008-2009. På bilden ett utbildnings- och återhämtningscenter på sjukhuset. (Bild: CODEPINK: Women For Peace, Flickr.com, cc 2.0)

I många utvecklingsländer är kriget orsaken till att barn avbryter skolan eller aldrig ens kan börja där. Även om internationell rätt förbjuder attacker mot civila så förstör de stridande parterna skolbyggnader, attackerar lärare och elever och tvingar barn att bli krigare.

Skolor måste stängas, många familjer flyr och skolgång är inte längre möjligt.

Också olika psykiska problem förhindrar skolgång: många barn avbryter skolan på grund av våldet och vågar inte återvända. Samma händer många lärare.

Konflikternas inverkningar syns också i statistiken. Över 40 procent av alla de barn i världen som inte går i skola bor i fattiga konfliktländer. De kan i medeltal läsa mer sällan än andra barn och avbryter skolan oftare.

Enligt en undersökning som FN gjort är det till exempel i flyktingläger bara 69 procent av barnen i grundskoleålder som börjar i skolan - medeltalet för hela världen är 90 procent.

Utan en utbildad generation är de svårt för de ofta redan fattiga konfliktländerna att ta sig upp på fötter igen. Outbildade unga blir ofta fångar i en fattigdomsspiral, vilket ytterligare ökar risken för våld.

Att återuppbygga utbildningssystemen i konfliktländer är speciellt viktig för man kan främja fred och förebygga nya konflikter genom utbildning. Till exempel i ett land som drabbats av inbördeskrig kan man med hjälp av utbildning främja toleransen mellan olika människogrupper.

På de palestinska områdena tror man på utbildning

Tyttökoulu Palestiinalaisalueilla. (Kuva: Rauli Virtanen)Tyttökoulu Palestiinalaisalueilla. Palestiinalaistytöt aloittavat peruskoulun yhtä usein kuin pojatkin. (Kuva: Rauli Virtanen)

Konflikten på de palestinska områdena i Mellanöstern har pågått i tiotals år redan. Palestinierna och Israel har upprepade gånger inlett fredsförhandlingar, som har avslutats utan resultat.

Palestinierna har fortfarande ingen egen självständig stat, utan deras område består av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem.

Våldet och Israels ockupation fösvårar skolgången för de palestinska barnen, men trots de svåra förhållandena går de allra flesta i skola. Till exempel kan hela 99 procent av ungdomarna läsa.

"Utbildning uppskattas högt. Ett tecken på det är att barnen så gott som heltäckande deltar i grundutbildningen. Föräldrarna och barnen övervinner dagligen hinder för att ta sig till skolan", berättar utrikessekreterare Marianne Mäkinen, som jobbar på Finlands förbindelsekontor i Ramallah på Västbanken.

Finland har haft utvecklingssamarbete med de Palestinska självstyrelseområdena sedan den palestinska myndigheten officiellt grundades på 1990-talet efter fredsförhandlingarna i Oslo. Målet har varit att utveckla landets undervisningssektor.

Gränskontrollerna försvårar skolgången

Att främja utbildningen är inte lätt på de splittrade palestinska områdena, för på de olika områdena är det olika instanser som ansvarar för utbildningen. På Västbanken är den den palestinska myndigheten som godkänts av västländerna, i Gaza det islamistiska Hams-partiet och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar.

Östra Jerusalem igen är ockuperat av Israel, som inte satsar tillräckligt med pengar på utbildningen av de palestinska barnen.

Dessutom finns det privata och religiösa skolor på de palestinska områdena.

Barn på en matematiklektion i en av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar UNRWA:s skolor i Gaza.  (Bild: Suhair Karam / IRIN Photos, Flickr.com, cc 2.0)Barn på en matematiklektion i en av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar UNRWA:s skolor i Gaza. (Bild: Suhair Karam / IRIN Photos, Flickr.com, cc 2.0)

På många håll råder det brist på klassrum och skolbyggnaderna är i dåligt skick.

"Klasstorlekarna är stora och i Gaza och Östra Jerusalem går många i skola i två eller till och med tre skift", berättar Mäkinen.

Det är ofta fysiskt svårt att ta sig till skolan. Israel har byggt en mur på Västbanken och man kommer genom den bara genom kontrollpunkterna. Det försvårar speciellt för de elever och lärare som ska röra sig mellan Västbanken och Östra Jerusalem.

I Gaza försvåras skolgången också av direkt våld. Då Israel attackerade Gaza i årsskiftet 2008-2009 fick omkring 280 skolbyggnader skador.

De psykologiska följderna av våldet är allvarliga. Enligt en undersökningen från Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, känner sig 69 procent av de palestinska barnen inte trygga på vägen till skolan.

Arbetet bär frukt

Trots problemen har man ändå lyckats förbättra utbildningsläget på de palestinska områden genom det långvariga utvecklingssamarbetet.

Målet med projekten som Finland och den palestinska myndigheten har haft sedan 1997 har speciellt varit att förbättra kvaliteten på grundundervisningen samt utveckla områdets undervisningsadministration. I projekten har man till exempel utbildat undervisningsmyndighetens personal och lärare, producerat läromedel och utvecklat läroplanen.

Avsikten med att stöda undervisningen är dels att främja den allmänna utvecklingen på de palestinska områdena och palestiniernas levnadskvalitet, men också att stärka områdets administration så att den i framtiden kan ta ansvar för att styra en palestinsk stat.

Enligt Marianne Mäkinen har det långvariga utvecklingssamarbetet också givit konkreta resultat. De palestinska administrationen börjar vara redo att styra en palestinsk stat, men arbetet syns också rent konkret som bättre undervisning och bättre inlärningsresultat för barnen.

Teija Laakso / maailma.net

Skriv ut Dela

Detta dokument

Uppdaterat 25.5.2012


Skriv ut Dela
© Utrikesministeriet 2006 | Information om webbsidor | kehitys.verkot@formin.fi
FORMIN.FINLAND.FI - ULKOASIAINMINISTERIÖ - UTSTRIKESMINISTERIET
Global.finland.fi är en webbplats om utvecklingsfrågor och global fostran. Webbplatsens updatering avslutades den 30.6.2014.
Namnförsedda artiklar publicerade i global.finland representerar enbart skribentens egna åsikter.
© Utrikesministeriet | Utvecklingskommunikation, Kanalgatan 3 C, 00160 Helsingfors, e-post VIE-30@formin.fi